Vecka 40+0: BB

Sista magbilden får man hoppas. Vid den här tiden nästa vecka hoppas jag att familjen blivit en medlem större.

I natt gick vattnet. Eller åtminstone en hel del vatten. Punktligt som bara den då klockan nyss passerat midnatt. En halvtimme in på BF. Jag hade haft relativt regelbundna sammandragningar under kvällen, mellan ca 20-22, men sen tog jag en dusch och det la sig. Tills vattnet gick 00.30.

Vi bor precis runt hörnet från sjukhuset så jag gick ner medan sambon var kvar hemma med dottern. Synd att slita upp henne innan man vet om det är skarpt läge, tänkte vi.

CTG gjordes och prover togs. Allt såg normalt ut, bebisens hjärta slog som det skulle, jag hade milda och regelbundna sammandragningar ungefär var 3-4 minut och jag var knappt öppen. En fingerspets fick barnmorskan in. Så jag blev hemskickad för att sova och komma tillbaka när värkarna satt igång mer.

Sedan dess har jag sovit i femminuterspass. Värkarnas ihärdighet kommer och går men de är inte värre än tusen gånger menssmärtor än. Bebisen rör sig och mer vatten har gått. Vid halvfem fick jag aprikost slem på pappret när jag kissade så jag ringde in. Jag skulle höra av mig vid blödning, vid minskade fosterrörelser eller vid oro. Men det där klassades inte som blod, sa barnmorskan och jag kunde gå och lägga mig igen.

Nu bara väntar jag. Sambon har cyklat till jobbet för att hämta datorn så han kan jobba hemifrån och goda vänner har hämtat dottern. Känns skönt att inte behöva oroa sig över den biten. Att hon ska se mig ha jätteont. Att veta att hon har det bra och är med sina största idoler (vännernas barn som är 6 och 8 år).

Det är lite svårt att fokusera. Och svårt att förstå att det kan vara så här också. Med dottern gick ju allt så himla snabbt. Slemproppen gick strax efter lunch. Jag hade milda sammandragningar och värkar på kvällen. Vid fem gick vattnet och då gjorde det sådär dödsont. In till sjukhuset och vid lunch var hon ute. Nu känns det liksom som jag haft "småvärkar" (som såklart gör förbannat ont de med, men inte så där nu-föder-jag-snart-ont) i en halv evighet. Även om det bara varit i snart 14 timmar.

Hoppas bebis kommer under dagen. Har inget hänt vid 18.30 ikväll ska jag åka in och få antibiotika. Vad som väntar efter det vet jag inte riktigt. Men jag hoppas jag inte behöver få reda på det heller. Kom nu lillbebben!