Oj vad tiden går fort. Vi har nu hunnit avsluta föräldrautbildningen. Det gjorde vi med damen jag skrivit om tidigare. Damen med det lite komiska efternamnet. Tiits. Komiskt med tanke på att hon är amningsexpert! När hon sen började prata "snedsugna" bröstvårtor kunde varken jag eller M hålla oss från att fnissa längre.
Igår var vi på MVC-koll. Järnvärdet har stigit och är okej igen, men jag ska fortsätta med järntabletterna för att bibehålla det fina värdet. Sockret är bra, det fanns ingen äggvita i urinen och blodtrycket har stigit något men är nu mer normalt än mitt vanliga låga. Igår mätte det 110/70. Säger mig egentligen ingenting, just blodtryckssiffror är något som inte vill stanna i min hjärna. Någon berättar vilka värden som är låga, normala och höga och två sekunder senare har jag förträngt allt.
Vikten har stigit den med. MVC-vågen stannade på 76 kilo. Fortfarande någorlunda enligt plan. Något som syns väl och som även börjar kännas. I fötterna när jag gått långt och framför allt i svanken. Jag är rätt svank och brukar få ont där även i vanliga fall och nu med 12 extrakilon (ja egentligen 16 eftersom jag redan gått upp 4 kilo av IVF-behandlingarna när jag blev gravid) så kommer det onda fortare än annars. Och här sitter dom, kilona:
Vecka 29
Vi planerade in sommarens fortsatta besök, nästa ultraljud (det man erbjuds i vecka 32 som IVF-are) och vi fick välja önskat sjukhus. Allt blev plötsligt mycket verkligt. Det är inte långt kvar, men vi har mycket kvar att göra. Att fixa. Vi har ju inte ens en vagn än! Att-göra-listan finns här och med tanke på att många veckor i sommar ska tillbringas i stugan blir det till att försöka lösa allt innan vi sticker. Jag har inte riktigt insett det ännu. Bra var i alla fall att det verkar som att vi kan besöka en närliggande MVC för kontroll dom veckorna så vi inte behöver åka 30 mil bara för det.
77 dagar kvar... Nåja, det är 11 veckor. Fast om 9 veckor bör vi vara i närheten av sjukhuset. Och 6 av dessa 9 veckor bor vi i skogen. Så... 3 veckor att fixa. Dags att börja. Nu!
Det börjar kännas verkligt...!
SvaraRaderaSnart har vi små bebisar. :-)
Och inte för att det tycks hjälpa ;-) men det "ideala" blodtrycket för en genomsnittsgravid är 120/80. Hellre lite för lågt än lite för högt. Och ditt är ju nästan där nu. Bra alltså.
Åh vad härligt det låter!!! Ja, alltihopa, blodtryck, stugsommar och planering!
SvaraRaderaTänkte på dig när hon presenterade sig:). Funderade också på vem som var du av alla gravida, men den nöten lyckades jag inte knäcka;). Vi har inte heller förberett oss och känner också att det börjar bli dags snart. Vi kommer dock att vara hemma mestadels av tiden, förutom en tripp till Arvika och lite semester hos familj och vänner i Skåne. Tänk, snart är det dags för våra små sötnosar att titta ut:). Kram
SvaraRaderaDet är verkligen inte lång tid kvar, tiden rullar på väldigt fort!
SvaraRaderaErbjuds alla IVF.are ultraljud i v.32?
Massa kramar!