Oxytocin, det är grejer det. Det fick vi lära oss idag på föräldrautbildningen. Oxytocin var inget jag kände till tidigare, men kortfattat är det ett hormon som är viktigt vid förlossningsarbetet. Det stressiga adrenalinet är dåligt, det lustfyllda oxytocinet är bra. Det är samma hormon som utsöndras när man blir kär och när man sprutat in oxytocin i pojkråttors hjärna har dom börjat boa och förberett sig på att få ungar.
I övrigt var den här kurskvällen bättre än den sist. Fyra timmars förlossningssnack. Vad händer, varför händer det, vilken smärtlindring kan man få och vilka för- och nackdelar finns med dessa. Bra att veta, men jag vet inte hur jag vill ha det för det. Jag tror inte jag kommer veta det förrän då. Det känns som att min plan är att inte ha en plan utan att jobba med kroppen och vad den säger till mig.
Vad gäller Knodden så var h*n livligare än någonsin igår och idag verkar h*n ändrat position. Det är i alla fall så att sparkar och rörelser nu förflyttat sig från övre högra delen av magen till nedre mittdelen. Det var väl det h*n pysslade med igår!
Inlägg
Hehe, är det möjligtvis så att vi går på samma FUB? Vi hoppade dock över just förlossningsavsnittet eftersom vi gick profylaxkursen istället. Men nästa vecka ska vi gå:) Kram
SvaraRaderaOxytocin låter ju som något man skulle vilja ha en dos av. Kan man köpa det på apoteket möjligen? ;-)
SvaraRaderaPlanen att inte ha någon plan kan jag rekommendera. Enda förlossningstipset jag har at komma med: Andas in genom näsan, ut på "Aaaaaaaaaaaaaaaaa..." genom munnen och fortsätt så genom värken. Resten gör kroppen själv. Lätt som en plätt, va? ;-)