Hjälp! Mina annars så tydligt ådrade fötter är... helt icke-ådriga. Det som förut liksom stod ut är nu inbäddat i vad jag gissar vätskefyllda fossingar. Händerna har än så länge klarat sig, men det är väl bara en tidsfråga.
I övrigt känns det nästan som Knodden är ute. Sparkarna, eller snarare rörelserna är sådana att det nästan är som att h*n är på väg ut genom mitt skinn. Och dom är ofta förekommande. Mer än vanligt inbillar jag mig.
Och för att gnälla lite till så sover jag riktigt illa nu. Det beror förstås på att jag vaknar varje gång jag ska vända på denna stora mage! Ändå är det inte tillräckligt ofta, för dom senaste morgnarna har jag vaknat med smärta i både höft och axel, min kropp är för tung för mina leder!
Samtidigt är jag galet tacksam om Knodden stannar där inne ett tag till. Jag känner mig inte helt redo. Den där väskan ska packas, rummet ska inredas klart, det sista ska handlas och... ja ungefär tusen andra saker. Finns det någon ände på hur mycket man kan förbereda sig? Förmodligen inte. Och jag är inte ens halvvägs till icke-änden...
Hej! Klart jag hänger på då du flyttar bloggen sen. Det är ju egentligen nu då bebisen kommer som den riktiga resan börjar!!! :-)
SvaraRaderaJag kommer också att avsluta min blogg då bebisen kommer, men öppna en ny. Meddelar då det är dax.
Ha det gott och lycka till med förberedelserna. Kram!
Ta det lugnt, allt ordnar sig till slut det du inte hinner köpa innan Knodden tittar ut kan du köpa efter. Se till att vila ordentlgit, för det tror jag man behöver!!
SvaraRaderaAh, elefantfötter! Nej, det är inte skönt. Lägg fötterna högt och vira in dem i kalla, blöta handdukar så känns det bättre och svullnaden går ev ner.
SvaraRaderatack sötnos! Det var storslaget och mäktigt =)=)...oh vad spännande att det snart e dags för dig..gud vad tiden har gått fort! Snart sätter vi igång med ivf igen..längtar och gruvar på samma gång.....kraaaaam!
SvaraRaderaHttp://smultronpastra.blogg.se