onsdag 29 oktober 2008

Spraydag 1, IVF3


Hjärnspöken.

Otroligt hur hjärnan kan påverka kroppen. För jag kan inte tänka mig att min supersena mens beror enkom på alla hormoner jag fått i mig sen förra IVF-en. Jag ville ju så gärna börja, mensen var efterlängtad och den lät vänta på sig. I tio dagar.

Otroligt också hur en strimma hopp kan överglänsa en ocean av rädlsa. För hur rädd jag än var över att ha blivit naturligt gravid och åter fått utomkveds, var det det där lilla hoppet jag klamrade mig fast vid dom sista dagarna - hoppet att ett befruktat ägg trots allt lotsat sig genom alla hinder och stopp mina trasiga äggledare har att erbjuda.

Tio dagar sen och i morse när jag kissat på stickan (stickan som säkert skulle visa plus, sen skulle jag snabbt ta mig till gynakuten för VUL för att se om graviditeten satt i eller utanför livmodern) kom första mensdroppen.

Mensen är här, sprayen är laddad. Dag ett, gång tre.

7 kommentarer:

  1. Visst är det skumt hur hjärnan och resten av kroppen fungerar. Skickar tummar och styrkekramar till det tredje försöket. Det måste ändå kännas skönt att vara igång.

    SvaraRadera
  2. Hjärnspöken kan få oss att tro både det ena och det andra...trots ditt minus så önskar jag dig lycka till med sprayandet och håller tummarna! Skönt att vara igång!

    SvaraRadera
  3. Äh, va 17... :-( Jag känner så väl igen mig. Man hoppas och försöker förtränga det, och så hoppas man lite till. Förtränger det. Och sedan blir man ändå besviken.
    Men nu kör vi! Och vi är synkade igen (om jag inte får en obehaglig överraskning imorgon).

    Kram till dig!

    SvaraRadera
  4. Beklagar och gratulerar till mensen! Förstår att den ger dubbla känslor. Men skönt att ni kan komma igång med behandlingen nu iaf!

    Kram och STORT lycka till!

    SvaraRadera
  5. Då säger jag lycka till som fan med detta försök!

    SvaraRadera
  6. Skönt den kom iaf! Nu är det "bara" att dra igång på nytt... Kram

    SvaraRadera
  7. Ville bara säga lycka till inför starten!

    SvaraRadera