Jomen luktsinnet har nog minsann vässats senaste dagarna. Nog är jag gravid alltid. Haha! Jag försöker vara positiv och tänka att "det är klart det här gått vägen, allt talar för det". Detta eftersom jag inte tror på taktiken att ställa in sig på det värsta så man inte blir så besviken sen. För besviken som fan, det blir man ändå. Då är det bättre att gå de här två veckorna och vara glad och förväntansfull.
Tittar tillbaka på hur saker varit ruvardag 8 under tidigare behandlingar. Under IVF 1 hade jag redan börjat toanoja; "Jag märker också att jag dröjer längre och längre med att gå på toaletten. Inte förrän det är riktig kris går jag, för det är en så märklig upplevelse. Först titta i byxan - inget blod. Andas ut. En liten stund. Sen kissa och sen titta igen. På pappret - inget blod. Andas ut. Till nästa gång det är dags." Vid IFV 2 verkade jag rätt lugn, förutom det faktum att jag störde mig över att där inte fanns koffeinfritt kaffe på Arlanda. Något som inte ändrats sen dess, åtminstone inte då jag var på terminal 2 förra veckan. Sen under lyckosamma IVF 3 fick jag psykbryt på barndop på dag 8.
Klart du är gravid! Positivt tänkande är bara bra:).
SvaraRaderaHar förresten drömt om dig för tredje natten denna vecka, undrar vad det betyder. Kanske att det är dags att skicka dagismailet;).
Kram
Tror du har förbaskat rätt - går det åt pipsvängen blir man besviken oavsett. Och att vara glad kan aldrig skada en IVF-behandling (eller någonting annat) så go for glad!
SvaraRaderaKram!