Vecka 7 +2

Vad gör man inte...

Förutom att vara uppfylld av ett lyckorus över att vi är gravida, är jag mest illamående. Hela tiden. Ett positivt tecken förstås - det betyder att graviditetshormon produceras en masse men samtidigt... det är sådär kul.

Varje dag handlar om att hitta något jag KAN äta. Det är en begränsad lista och den ändras dagligen. Det som funkade igår behöver nödvändigtvis inte funka idag. Jag har testat dom flesta tips. Jag äter lite innan jag stiger upp ur sängen, jag äter lite och ofta, jag undviker fet och stark mat (inte för att jag hade kunnat äta det...), jag dricker mycket, jag har testat Ginger Ale (vilket var förvånansvärt gott även utan whiskey och citron som är hur jag brukat dricka det annars, men som inte tog bort illamåendet), jag har tuggat ingefära och sist men inte minst så köpte jag ett par Seabands. Ja, dom här fula armbanden som ska trycka på en punkt på handleden vilket ska stilla illamående.

M fnissade åt mig där på Apoteket och sa "tror du verkligen det funkar?" Jag försökte förklara. "Tänk dig känslan när du vet, att om tre minuter kommer jag spy, fast utan att verkligen göra det". För så känns det. Inte dygnet runt, men jag är oftare illamående än jag inte är det. "Om du kände så nästan hela tiden, skulle du inte tycka att alla medel var värda att testa?" Jo. Det tyckte han förstås. Vi köpte dom och jag satte på dom på momangen och vips så mådde jag som en prinsessa igen.

Eller inte. Om det ändå varit så. Möjligtvis, möjligtvis kan illamåendet klingat av något. Men lika sannolikt är att det bara var en naturlig illamåendedipp. Eller inbillning. Men jag fortsätter försöka. Igår kväll var det armband på när jag var på middag med bästa tjejkompisarna, och då mådde jag prima hela kvällen. Idag har det varit värre. Och måndagen ska vi inte tala om. Den bävar jag för. Tillbaka på jobbet. Jag kan ju säga att dom svettbandslookalikesen inte kommer hänga med dit. Svårt att vara hemlig med sådana på armlederna!

Bild lånad från http://www.travelersshoppes.com