måndag 2 februari 2009

Vecka 10 +4

Första gången på MVC. Jag har varit på väg en gång innan. Jag hann beställa tid, men jag hann inte gå dit. Utomkvedshavandeskap. Starten på hela den här resan. Oktober 2006. Det har tagit tid och nu hoppas jag innerligt att resan är på väg mot sitt slut.


Barnmorskan, Syster E, verkade bra och trevlig och lättpratad. Hon fnös inte åt några frågor och svarade snarare mer utförligt än nödvändigt än korthugget. 

Precis som flera av er skrev i kommentarerna till ett av mina inlägg i helgen så blev det inget VUL. Det får jag inte förrän i vecka 18, förutom det som ska göras vid NUPP/KUB-test. För det senare fick jag lämna blodprov som ska skickas till stora sjukhuset och sen ska en kallelse komma inom ett par veckor. Testet kan senast göras vecka 13 +6, så innan 25 februari. Sen får man som IVF-are, berättade syster E, erbjudande om ytterligare ett ultraljud i vecka 32 för en tillväxtkontroll. 

Annars togs sjukdomshistoria (har du genomgått någon gynekologisk operation? Mmm... ett gäng), det ställdes allmänna hälsofrågor (hur ser du på alkohol och graviditet? Svarar någon typ 'jomen lite sprit har väl aldrig skadat nån' på den frågan?), blodtrycket mättes (lågt och fint), blodvärde (133 har jag för mig vilket tydligen var bra), blodsocker (tror det var 7 någonting och att det skulle vara under 9, så det var väl som det skulle) och till sist kissade jag på en sticka som visade att jag inte hade äggvita i urinen.

Jag berättade att jag är orolig typ jämt, att jag blir nojig när jag plötsligt inte mår illa, att jag haft ont i ett par dagar och grämer mig över det. Jag fick (det inte helt otippade) svaret att "det är helt normalt". Såklart. "Ont kan det göra, ont kommer det göra. Kanske lite, kanske mycket. Det kan till och med hugga till rejält. Så länge det inte kommer blod kan du vara lugn. Och inte ens då behöver det vara något att oroa sig över. Också det, (surprise surprise) helt normalt!"

Jag tror Syster E blir bra. Även om jag inte riktigt kommer lära känna henne förrän om sisådär 8 veckor. Efter det blir det mer regelbundna kontroller. Om allt nu går som det ska. 

1 kommentar:

  1. Skönt att höra att allt gick bra och att värden och sånt låg där de skulle.

    Kram till dig!

    SvaraRadera