fredag 19 september 2008

Ruvardag 11, IVF2

Lugnet är lite skakigt nu. Det känns inte så lugnt ju närmre dag 12 jag kommer. Det är imorgon. Det är dagen då jag började märka av mens sist. Men jag försöker.

Jag försöker distrahera tankarna och jag intalar mig att det här kommer gå. Det vet jag. Klart det kommer funka den här gången. Första behandlingen var liksom testomgång och det här, det här är the real thing.

En del säger "ta inte ut glädjen i förskott, då blir du bara än mer besviken". Men jag säger som sist, det går inte. Jag kan inte bli mer besviken än man blir när det står minus på stickan. Det är omöjligt. Därför tycker jag att det är lika bra att TRO! Och det gör jag av hela mitt hjärta.

6 kommentarer:

  1. Jag håller med! Jag tycker att man ALLTID ska ta ut glädjen i förskott - skulle det gå åt skogen har man ialla fall glatt sig ett tag.

    Men visst är det fruktansvärt läskigt att det närmar sig. Och du väntar till måndag alltså...? Inte säker på att jag fixar det. :-o

    SvaraRadera
  2. Hoppas dag 12 kom och gick utan några problem:-) Håller tummarna för fullt!!!!

    SvaraRadera
  3. Klart man får ta ut glädjen i förskott, annars kanske man ju bli utan någon glädje alls.

    Jag hoppas att dagen har förflutit utan tecken på någon aptråkig mens!

    SvaraRadera
  4. Jag hoppas innerligt att det är roliga nyheter i följande inlägg! Många, varma kramar!

    SvaraRadera
  5. Imorgon är det dags! :-) Håller tummarna att det går precis som det ska!

    SvaraRadera