Ruvardag 4

På lördag ska vi på fest. Bröllopsfest. Inget man vare sig kan eller vill tacka nej till. Men det känns lite jobbigt. Vad ska man säga? Våra närmsta vet ju vart vi är i behandlingen, men det är ju bordsplacering och jag kommer hamna bland nya människor som inte har en aning och tyvärr är det ju så att dricker man inte - frågar någon alltid varför. Jag påstår inte att jag är bättre själv, frågar jag inte så funderar och spekulerar jag.

Jag tror jag bestämt mig för att bara säga som det är. Ursäkten "jag äter penicillin" känns lite genomskinlig. Jag känner i alla fall ingen idag som låter bli att dricka vid en stor fest under en penicillinkur. Säger man "jag äter penicillin" kan man lika gärna säga "jag är gravid". Varför inte bara säga "vi genomgår provrörsbefruktning och nu kan jag inte dricka alkohol"? Det borde få stopp på diskussionen i alla fall. Jag kanske inte är lika stursk när jag väl sitter där, men nu känns det som det enda rätta.

Klädsel är ett annat problem. Eller problem är att överdriva, det är snarare så att det krävs lite extra eftertanke. Framåt kvällen är nämligen min mage som en spärrballong. Den är helt full luft känns det som, utan att den vill... pysa ut, eller hur man nu ska uttrycka sig, haha! Utan att kunna fisa helt enkelt. Det känns nästan som när jag var nyopererad efter utomkvedshavandeskapsoperationen, magen står ut och musklerna klarar inte av att hålla in den. Märklig känsla. Det lär med andra ord inte bli en liten åtsmitande klänning på lördag!

Symptomen annars är samma. Lite ont i magen och öm i brösten, svullen på kvällen som sagt och väldigt trött eller snarare orkeslös. Men jag fortsätter tänka att symptom i sig måste vara positivt. Hade det inte varit värre om jag inte känt något alls?